Men alltså det är så jävla mycket gnäll fr...

Allt / Permalink / 4

Men alltså det är så jävla mycket gnäll från småbarnsföräldrar idag! Jag ligger och ser debatt och förstår inte varför föräldraskap ska ältas, debatteras och analyseras så in i helvete hela tiden! Alltså chilla va fan, lev i nuet med ungen och sluta kräva så mycket. Ja, det är 20 000 barn i barngrupperna på dagis och ingen mår bra av det, men sluta vara så jävla hysteriska! Räkna mammadagar och pappadagar och hålla på. Blir man såhär när man får barn eller? Helt jävla hispig? Nämen oh, nu har han varit 15 minuter för länge på dagis, det får jag kompensera genom att gå tidigare från jobbet imorgon... Nämen oh, nu pratar han, då måste alla lyssna, för så går det ju till i verkligheten... Hoppsan, han gråter, ge honom en glass! Folk behandlar sina barn idag som om barnen vore döende. Jag fattar det inte. Sån vill verkligen inte jag bli när jag blir mamma.

Märklig men vettig

Allt / Permalink / 1
Idag gästade Nayda Suleman Oprah Winfrey Show och jag måste bara säga... oj oj oj, vilken märklig kvinna. Märklig. Alltså, jag är ledsen, men hon är jättemärklig! Hon har ett sätt som är skitmärkligt! Men efter att ha spenderat närmare en timme lyssnandes på denna sjukt märkliga kvinna, så måste jag tillstå att hon faktiskt har värderingar som överensstämmer med mina, även ifall jag aldrig skulle dra på mig ett gäng sexlingar, anse det inte vara tillräckligt och därefter inseminera ett gäng åttlingar. Man ska väl aldrig säga aldrig, men jag har i alla fall svårt att tro att jag skulle göra det. Jag hoppas att jag någon gång, ifall jag känner mig sugen på att skaffa 6+8 barn, har sinnesärvarno nog att inse att det är tretton stycken för mycket. Man har ju trots allt bara en mormor åt barnet, eller hur? Och jag tror att hon skulle uppskatta föga mycket ifall jag öppnade dörren och släppte lös fjorton vilda barn i hennes vita, rena lilla tvåa.

Nadya Suleman säger en mycket bra sak vid en punkt i avsnittet, en sak jag har kommit att tänka på vissa stunder i livet då jag ser mammor med stora hordar av barn i släptåg, och det hon säger är att hon aldrig skulle delegera sitt föräldraskap till de äldre barnen. Jag minns att då jag och mamma halvsov på en hamburgeria på flygplatsen i Antalya ifjol, klockan tre på morgonen, satt bredvid en familj på typ åtta barn, där äldsta flickan kan ha varit sexton-sjutton år och näst yngsta kanske ett och ett halvt år. Yngsta hade modern nämligen fortfarande i magen. Och att se den där sextonåriga flickan släpa på den mycket griniga ett och ett halvt-åringen medan föräldrarna beställde mat, gjorde att jag ville gå fram till mamman och pappan och i tur och ordning ge dem varsin flathand rakt över ansiktet och skrika: Vad håller ni på med! Nu är det ni två som skärper er och går och avlastar er äldsta dotter innan jag ringer turkiska socialtjänsten! För så gör man inte mot tonårsflickor. Det är skitjobbigt att vara tonårsflicka, utan att axla ett moderskap utöver det. Barn ska få vara barn, tonåringar få vara tonåringar och föräldrar ska satan i mig vara föräldrar. Att man däremot ber äldsta bistå en emellanåt är väl kanske inget att gå i taket för, det jag menar är att man lägger inte över sitt föräldraskap på det äldsta barnet, för att man själv vill ha många barn. Vill man ha 14 ungar som Nadya Suleman, då får man -även som hon- ta hand om alla. För det kan jag säga er att den flickan jag såg på flygplatsen var inte direkt eld och lågor över att behöva trösta hundrafemton syskon som skrek, grinade och härjade från golv till tak, som om vi satt i Drakborgen.

Men det är åter bara vad lilla jag tycker.

Nadya Suleman på Oprah Winfrey Show



Milf.
Till top