Jag skulle vilja gå fram till henne och s...

Allt / Permalink / 4

Jag skulle vilja gå fram till henne och säga, jag har varit som du. Och berätta att hon kommer ta sig förbi det, det stora, svarta hålet som hindrar henne från att göra det människor måste göra, jag har varit precis som du. Men jag vet att hade jag kommit fram till mig själv för fem år sedan, och sagt, jag var precis som du och en dag kommer du bli som jag är nu, hade jag sagt det till mig själv då, hade det bara gjort mig ännu mer svältande, för den feta kvinna, som idag är jag, som står framför mig och säger att jag ska bli som hon...aldrig. Jag vet att den feta kvinna, som idag är jag, gör beslutsamheten ännu större och starkare, hon ska dö smal hellre än att leva fet. Så jag äter min macka, dricker mitt kaffe med mjölk och låter henne dö utan att veta att det betyder ingenting, absolut ingenting.

Det här är min andra pojkvän. Min livskamr...

Allt / Permalink / 3

dsc00851 (MMS)

Det här är min andra pojkvän. Min livskamrat när jesper är på jobbet. Såhär ser vi alltså ut när vi går och handlar. Jag får inte använda den när jesper är med. Han säger att jag får börja använda den dagen då han börjar använda midjeväska. Vilket är, om jag gissar rätt, om en jävla massa år, typ 10 eller nånting. Hur som helst. Jag är på väg att handla. Något vi i vår minifamilj gör hela tiden. För att jag har mask och för att vi glömmer allt, eftersom vi har börjat göra som ungdomen, nämligen skita i handlingslista och köra på känsla. Men känslan är ju aldrig samma när man står hemma, som när man stod i affären. Tyvärr är ju handlingslistor för avancerade konsumenter av riktig, hemlagad mat och för pensionärer. Till skillnad från min dragvagn naturligtvis. Jag har iaf på eget bevåg skrivit en handlingslista, jesper lär väl strypa mig när han får veta. Nu går jag förbi mina svärföräldrars hus. Dags att lägga på ett kol, Law and order börjar ju på 9an om trekvart. Puss!

Resultatet av 24 års oerhörd skönhet

Allt / Permalink / 2
Som ni minns så var ju jag på en arbetsintervju, förra veckan...och det gick ju inte så bra eftersom jag varken medtog betyg eller referenser. Betyg för att jag inte hittade dem och referenser för att jag inte har några (kul om det hade varit tvärtom..heheheheh). Så jag älgade ju därifrån och skrev samtidigt detta inlägg (men jag står ju inte för det desto mindre bara för att jag var efter-arbetsintervju-kinkig). Hur som heeeeeelst... kom till saaaaaaak... så ringde hon som arbetsintervjuade mig igår och frågade om jag kunde jobba hela veckan...(konstpaus). Jag skulle vilja säga att steget från "det finns tyvärr ingenting ledigt just nu" till "kan du jobba hela veckan?" bara måste bero på min oerhörda skönhet och charm, som slog henne i efterhand, efter att jag gått därifrån, tror ni inte? Tror ni inte hon satt där och bah: hon var ändå jäääävligt snygg...jag bokar in henne resten av veckan.

Jag är pretty damn övertygad om att det var så det gick till. Sedan är jag ju oerhörd tillsammans med djur också, se bara:



Jag är säker på att detta otroliga handlag med katter lyste igenom.

Nu ska jag kasta in en köckling i ogna, det var ju trots allt en timme sedan jag åt frukost. Jesper säger att jag måste ha mask så ofta som jag är hungrig, men om den (eller är det flera?) gör så att jag kan äta mängder utan att gå upp i vikt, så tänker då i alla fall inte jag be den flytta.
Till top