Till min hustru

Allt / Permalink / 2
Hoho? Är du  kvar? Jag lever fast jag skriver icke godkänt på tentamen i att höra av sig. Det här är vad som har hänt i mitt liv sedan i midsomras, då vi satt på Skärholmens caféer och fnissade åt Utländska Munirs Delikatesser så vi nästan kissade ner oss:

Jag tog tåget hem och jag jobbade och jag jobbade och jag jobbade. Hela den svenska sommaren som aldrig kom. Jag räknade kassan på ett sätt som alla kallar efterblivet, och jag sålde soffor till förbannelse och jag torkade avloppsvatten, åt godis jag inte tål och var fattigast i norra Europa, allting as usual. Dag ut och dag in, och hela tiden så älskade jag mitt bedrövliga liv.



En dag kom han in som frisk fläkt i den kvava butiken och skulle handla en soffa. Ett svart stort schabrak som jag sålde. Nu renoverar vi hans lägenhet och är snart lyckliga sambos, som aldrig lämnar varandras sidor, förutom när vi arbetar och går på toaletten. Karin! Lyckan är här, livet är fulländat! Jag har ett jobb att älska, en man att avguda och jag är tokig i vårt liv. För första gången på flera år kommer hösten full av luft, satan vad jag ska andas! Nästa vecka börjar kören och en buggkurs vi absolut inte har tid att gå. Och jag som älskar att dansa! Tusan också, vart tar tiden vägen?



Lycklig lyckligare lyckligast.
Men jag saknar dig och kommer snart.
Vad har hänt i ditt liv sedan sist?
Ring snart!

Puss och kram
din hustru
Till top