Var det måhända Fru Helmerson?

Oj oj oj, vad man missar saker när man inte läser tidningen! En kvinna har nekats ett andra glas vin på en bar i Stockholm, efter att hon druckit ett första och sedan ammat sitt spädbarn på plats. "Moralpanik: Inte barbari med barn i bar" lyder rubriken på Erik Helmersons krönika, och under en bild med ett glas vitt vin ses texten: Mamma vet bäst.

Erik Helmerson är upprörd över att människor lägger sig i och tar på sig rollen som moralpoliser, när de i själva verket ska sköta sitt, lyssna till Livsmedelsverkets råd (vilket inte är för ammande kvinnor att avstå från två glas vin någon gång i veckan) och inte lägga näsan i blöt. Om jag någon gång får för mig att dricka vin medan jag ammar kan jag bara hoppas att jag av en händelse råkar beställa det av en bartender som har sinnesnärvaro nog att ifrågsätta - och kanske vägra mig- det. För var är lämpligheten i att en mamma dricker två glas vin på en bar medan hon ensam ansvarar över sitt spädbarn? Jag vet inte ens ifall jag skulle säga att det är okej att en pappa, som av naturliga skäl inte ammar, dricker två glas vin med sitt spädbarn på en bar. För varför måste man göra det? Räcker det inte med en kaffe de närmaste månaderna? Och om man nu måste inmundiga alkoholhaltig dryck i närheten av nyfödd bebis, kan man inte göra det hemma?

"Fler borde slå godispåsen ur våra händer när de ser tandlagningarna och solidariskt skugga oss när vi alltför länge solat våra hudfläckar." " 'Alla barn har rätt till en alkoholfri uppväxt' sade Ungdomens nykterhetsförbund. Den rätten har jag inte lyckats hitta i vare sig grundlagen eller någon FN-deklaration."
Nej, Erik, jag lovar dig att jag varken ska stå i vägen för dig och din gott & blandat-påse eller för dig och vårsolen, du är ju en vuxen människa och ansvarar för din egen hälsa (vilken intresserar mig föga mycket). Men om ditt spädbarn sitter i gassande sol, utan parasoll eller solskyddsfaktor, eller om du ger ditt spädbarn utan tänder en påse Gott & blandat - då kan du lita på att jag kommer att säga till. Det kallas civilkurage. Vad du gör när dina barn inte är med är din business. Och jag förutsätter att du gör detsamma mot mig ifall jag utsätter mina barn för ohälsa i din närhet.

Jag skulle inte vara så görsäker på att mamma vet bäst. Att hävda det är som att spotta på alla barn som lever i våldsamma hemförhållanden och säga att det är i sin ordning, för att en mamma ju vet bäst. Så det skulle jag inte hävda med sådan självklarhet... var det för övrigt din fru, eller?