Märta-Li Selin

 

Sådär! Åh, så fina.

Ni vet, ett misstag sker så lätt, så det är inget att våndas över i evighet. Och som tur är med misstag så går de ju att rätta till? Rätta till det nu, tack.

 

Idag är det alltså dags att packa BB-väskan. Min karl tog mig i förra veckan på Birsta (eller det kanske heter att han tog mig TILL Birsta, för att undvika onödiga missförstånd där alla inklusive jag själv får upp mycket odelikata bilder i huvudet), där vi efter en lista, skriven i punktform av undertecknad, gick från butik till butik och spenderade mycket generande höga summor på allt som behövs inför att lyckas med föräldraskapet. Från Apoteket till IKEA. Vi har tre sorters tillbehör till mina bröst, efter att jag har börjat amma, två i gummi och ett i bomull. Jag har nya, vita bomullstrosor i grotesk storlek, precis såna som får Lars-Erics propeller att snurra på högvarv, ett par röda shorts med blommor (också de i grotesk storlek), vi har kräkslappar, vi har tre sorters amningsbehåar och vi har tvättlappar och ta mig farao allt! BB behöver inte stå för nånting! Men det är lite så vi jobbar här. Var och en tar ansvar för sitt eget behov. Och jag kommer sno med mig så sjukt mycket grejer  från sjukhuset hem, så mycket som det bara går och det vet jag redan nu, så det här med att stå på sina egna ekonomiska ben och inte belasta landstinget är liksom bara nåt vi vill intala oss nu. Vi kom med en kasse och åkte hem med fyra. Det är också lite så vi jobbar.

 

Och så H&M i Birsta då! Hur tänker de? Är personalen hjärndöd? Hela arbetsteamet? Har inte en enda anställd varit havande någon gång någonsin? Amningsbehåarna... vet ni var de hänger? I  rader! På pinnar! I ankelhöjd! Och jag som inte ens har några anklar! Kom jag ner till de avgrundsdjupa nivåerna skulle jag knyta mina egna skor! Dagligen! Och flera gånger också, bara för skojs skull! Men på H&M i Birsta ska man tydligen ligga och förnedra sig längs med golvet och vifta med armarna som en KNUBBSÄL som flytit upp på torra land, för att hitta rätt storlek till sina små spenar.

 

Rafs rafs rafs, och ju större spenar desto längre in hänger rätt storlek. Desto mer rafsande.

Och sen ska man hänga tillbaka alla behåar man rafsat ut på golvet också, för att det är oartigt att stöka ner och lämna oreda efter sig i butiken? Men då har den här knubbsälen fått blodstopp i axeln, förstår ni, så då tror jag att vi får ta och byta håll!