Farmor Birgit jobbar hårt igen
Ni minns när man var liten och skulle vara stora tjejen och hjälpa till med att vispa grädden till tårtan på alla kalas och man tänkte att ju längre man vispade den desto bättre jobb gjorde man och desto gladare skulle de vuxna bli? Men till sin stora fasa fick man bara ett förskräckt: nej! stopp! det blir ju smör! Minns ni kanske det? Det har jag i alla fall verkligen tagit till vara på idag och utrett grundligt. För man har ju under alla år som gått trott att det bara är ett talesätt, något de vuxna kastar ur sig i affekt, som en liknelse typ, när man har förstört grädden genom att vispa den för länge - det blir smör. Är du dum? tycker kanske ni. Varför skulle man säga att det blir smör om det inte blir det? Kära vänner. Låt mig påminna er om att det rör sig om samma människor som sagt åt oss genom hela vår uppväxt att inte titta på för mycket TV med risk för att få fyrkantiga ögon, och att inte stirra med ögonen i kors för att de då kan fastna och så får man se ut så tills man dör. Jag är ledsen, generation 50- och 60-tal, men ni fördärvade vårt förtroende där och därför har jag liksom aldrig tagit det här smörhotet på allvar. Men det var alltså tills jag för några veckor sedan läste på internet (som man typ alltid kan lita på), att -hör och häpna- om man vispar grädde tillräckligt länge blir det smör!? Damn, tänkte jag! Jag som gjorde ett riktigt uselt val den här månaden och spenderade pengarna på för mycket grädde istället för Bregott och Mjölk. Det lär jag ju ska testa.
Och dra på helvete om det inte blev just smör...
Vätskan som blir runtomkring smörkulorna är kärnmjölk och finns typ inte ens att köpa i butikerna längre. Acoolt! Sen fiska ja ba upp smöret med en gaffel och blanda det med olja och salt i en bunke, för att få lite konsistens och smak på det.
Alltså är man nå ball eller är man nå ball?
Och det bästa av allt: kärnmjölken går ju också att ta tillvara! Man bakar eller lagar mat på den. Typ min och min hustrus gambianska omelett. Mmm mmm mmm!
Sila och använd!
Man är ball.
Nu ska jag borsta tänderna, gå en promenad och sedan äta middag på Max med min svärmor, för efter det ger vi oss ut i svampskogen. SVAMPSKOGEN.
Puss!
skriven
Du är påhittig, klok o duktig du, stumpan! :D <3
Förmodligen gjorde vi aldrig smör av grädde, eftersom vi oftast hade svårt att få ekonomin att gå ihop -- när vi hade grädde hemma, så var den till nåt särskilt... bakning, tårta, jordgubbar, våfflor eller socker-kakao-gräddröra åt er (ni fick ofta det eller vispat-ägg-o-socker istället för godis).
Det känns gott att jag åtminstone alltid sa sanningen till er om dumheter, som folk (kompisar, lärare, faster, mormor m fl) sa åt er. Som t ex att ni INTE ALLS skulle bli förkylda ifall ni struntade i att ha vantar, mössa och halsduk. Eller att det var farligt att gå ned i spagat för att "man kunde spricka". Eller att "man kan fastna ifall man gör grimaser och då låtsas vara vindögd".
SÅNT ska barn verkligen INTE behöva gå omkring och tro på. Det är urdumt av vuxna att lura i barn såna saker!!
Ifall du (eller nån av dina läsare) vill veta mer om smör och/eller göra eget, så klistrar jag in lite info här nedan. Varmt lycka till!
Vad är smör?
"Smör är en naturprodukt och får bara innehålla mjölkfett. Smör framställs genom att man kärnar grädde och tillsätter salt och mjölksyrakultur. Vattenhalten får vara max 16 procent och inga andra tillsatser eller fetter får förekomma. Svenskt Smör innehåller 81-84 procent fett, beroende på vilken salthalt det har.
Om man vispar grädde tillräckligt länge bildas till slut smör och en vätska som kallas kärnmjölk. Precis samma sak sker i mejeriet, men i större format. När man separerat kärnmjölken tillsätts mjölksyrabakterier som ger smöret en något syrlig smak. Man saltar också smöret till önskad salthalt.
Om du vill göra ditt eget smör behöver du ett par deciliter vispgrädde och lite salt. Vispa grädden, först till ett fint skum. Fortsätt att vispa tills skummet faller ihop och smeten delar sig i två delar: En fast del, själva smöret och en vätska som kallas kärnmjölk. Häll bort kärnmjölken och smaksätt smöret med lite salt. Det smakar sötare än smöret du köper i affären. Vill du ha lite syrligare smak kan du smaksätta ditt smör med ett par matskedar filmjölk.
I Sverige har vi en tradition av att syra smöret med mjölksyrabakterier vilket ger det svenska smöret sin karaktäristiska något syrliga smak.
Smör innehåller mindre fett än olja. Olja består till 100 procent av fett. Motsvarande siffra för smör är cirka 80 procent.
Smör innehåller inte bara fett, utan också mjölk, salter, lite proteiner och mjölksocker. Mjölken är ingenting man tillsätter, utan finns där i grädden.
Smöret får den fetthalt det har vid tillverkningen. En tesked olja innehåller 5 gram fett och 45 kcal. En tesked smör innehåller 4 gram fett och 36 kcal.
I Indien äter man ett smör som heter Ghee.
Ghee är koncentrerat smör, det vill säga det innehåller 100 procent fett, istället för 80 procent som är fetthalten i vanligt smör eller hushållsmargarin.
Man kan göra Ghee själv genom att köpa osaltat smör och låta det koka sakta i ungefär en halv timme. När kokningen är avslutad har man fått ett matfett med 100 procent fetthalt, precis som en olja.
Ghee, eller koncentrerat smör, har en längre hållbarhet än vanligt smör. I varmare länder är detta en mycket viktig egenskap. Ghee härsknar alltså inte på samma sätt som vanligt smör.
Vissa tror att fisk och kött blir fetare när man steker i smör - detta är fel.
All mat blir inte fetare när den steks i matfett. Opanerat kött eller fisk kan till och med få en lägre fetthalt efter stekningen. Det beror till stor del på hur fett livsmedlet är från början.
En mager kött- eller fiskbit suger inte upp något fett och lämnar heller inte ifrån sig något fett i pannan. Det får en ytterst tunn hinna fett efter stekningen, som inte har någon egentlig näringsmässig betydelse. Fläskkarré och lax är exempel på mat som blir mindre fet efter stekning eftersom fettet smälter ut under stekningen. En skiva lax förlorar en tredjedel av sitt fett vid stekning och fläskkarrén ungefär 13 procent.
Fettet har stor betydelse för stekresultatet. Smör ger en fin stekyta och en aromatisk smak. När du steker potatis, panerad mat och bröd suger det upp mycket fett. Om du äter sådan mat ofta lönar det sig att använda mindre mängd fett i en stekpanna som har en yta där maten inte fastnar.
Ungefär en femtedel av smörets vikt består helt naturligt av en blandning av vatten, protein, kolhydrat och salter. Vattnet är finfördelat i fettet som små droppar. När smöret hettas upp i en stekpanna blir vattnet i fettet varmt, det utvidgas snabbt, exploderar och resultatet blir små stänk. Om de små vattendropparna går ihop till större vattendroppar efter att smöret har smält resulterar detta i större stänk.
Smör tillverkas av grädde och salt. För att man ska få kalla ett matfett för smör får det inte innehålla något mer än just dessa ingredienser.
Hushållsmargarin har en fetthalt på 80 procent. Vid margarintillverkningen tillsätter man ett emulgeringsmedel som heter lecitin. Lecitin gör att vattendropparna fördelas jämnare och att de blir mindre. Lecitin är en tillsats, som inte är tillåten vid smörtillverkning.