Om att vika ut sina barn på Facebook
Jag har liksom själv aldrig upplevt detta med att mina föräldrar hängt ut mitt och mina systrars liv på Facebook, för det fanns inte när vi var små. Jag vet inte ifall jag skulle ha brytt mig idag, såhär 20 år senare, ifall hela världen hade läst om mina gympinglektioner, baddräkter och sjukdomar på Facebook, det jag skulle ha brytt mig om är hur jävla respektlöst mina föräldrar skulle ha betett sig mot mig. För det är så jävla respektlöst. Sen att jag, såhär idag, inte bryr mig för fem jävla öre ifall Lisa och Pelle har öroninflammation eller ska på skridskoskola, är en helt annan sak. Men barn har ingen talan.
En annan sak jag inte förstår är detta med att i detalj uppdatera varenda sekund av sitt liv i statusfältet.
"Så började dagen med att jag klev upp, kokade kaffe (Zoéga), barnen åt yoghurt till frukost och sedan duschade vi och nu bär det av mot Birsta med Anna och hennes barn Lisa och Pelle, som för övrigt har öroninflammation och därför är hemma från dagis, men bara mår bra av att jag släpar runt dem på IKEA. Efter det ska vi till Per-Arne och äta pastasallad till lunch sen blir det middag hos svärföräldrarna."
Men vem i helvete bryr sig? Hade jag velat veta hade jag frågat, eller hur?
När jag uppdaterar mitt statusfält gör jag det med humor. För jag vet hur jävla ointressant, töntigt, omoget det är att sitta och schemalägga sitt och sina barns liv i statusfältet på Facebook.
När jag bloggar om kriser gör jag det för att ventilera mig, för att jag inte står ut ifall jag inte får skrika ut mitt hat. När jag inte bloggar om var jag fikat idag, vad jag fikat idag, med vem jag fikat idag, gör jag det för att det är så jävla ointressant för andra att läsa om. Vem i helvete bryr sig om hur jag i detalj levt idag, så länge jag inte heter Kenza eller Foki? Svaret är ingen.
Misstolka mig inte. Jag har inget emot att läsa någon liten rad om att Idag har jag varit på jobbet, sjukt skönt att vara hemma eller nu bär det av mot gymet, hörs sen! Jag vill bara inte läsa en roman om allas liv var tionde minut. Vill jag det surfar jag in på personernas bloggar, där jag gärna läser om vad som hänt under dagen, tar del av bilder etc. För då har jag sökt mig dit. Förstår ni skillnaden?
Jämför detta med:
Förstår ni skillnaden?
skriven
Åh, tack kära dotter för din sunda inställning till detta!!
Jag LOVAR att jag verkligen ALDRIG skulle ha hängt ut er, mina älskade barn, på FB eller dylika forum.
Det är fullkomligt obegripligt hur småbarnsföräldrar INTE tänker på vad de skriver på FB.
Alltför ofta har jag läst inlägg, där man beskriver sina eskapader på krogen, sitt rumlande i sänghalmen med nån eller att man haft sitt större barn på dagis, medan man själv ägnat dagen åt att med bebisen och andra mammalediga strosa runt i shoppingcenter och sedan äta myslunch på restaurang... och jag undrar vad som gått fel..?
Dels upprörs jag över att man hänger ut sin egen dumhet på ett så ohöljt sätt, dels blir jag indignerad över att man inte förstår hur detta drabbar ens barn.
Fattar man verkligen inte att folk läser och minns?? Begriper man inte att det inte ligger i ens barns intresse, att kreti o pleti vet hur man själv som förälder beter sig, hur man behandlar sina barn eller vilken inställning man har till sitt föräldraskap..?????
Dylika saker tillsammans med folks oförmåga att hålla en civiliserad attityd, styra över sitt humör och i övrigt bete sig schysst i det offentliga rum, som FB är, är orsaken till att jag avaktualiserat min FB.