Skulle du bara kunna slå ett getöga i mitt anus?

Vem höll inte på att skratta ihjäl sig igår när Fredde i Solsidan drog ner byxorna framför en vilt främmande karl på en fest, och bad denne undersöka några oroväckande knölar i hans anus? Naturligtvis höll vi på att dö hemma i TV-sofforna, så gör man ju bara inte, eller hur? Naturligtvis inte. Men som läkare då, undrar jag? Går man bara ut genom dörren utan att säga ett ord, när någon är desperat nog att blotta sig inför en främling bara för att han råkar vara läkare, när han står med byxorna i knävecken och anus i luften, när han blottat sitt innersta och stoltheten är åt helvete långt däirfrån? Som läkare alltså, går man bara då?

Det är ju så typiskt stockholmare känner jag. Riktigt såhär dryg, storstadsmentalitet, typ jag är bättre än du så prata inte med mig-attityd. "Åh gud, vad gör han? Han drar ner byxorna! Gud vad konstig han är, jag går härifrån!" Typisk stockholmsattityd! En läkare från trakterna där jag bor skulle ju istället bara: "Drar han ner byxorna? Gud vad konstig han är! Jag måste ju hjälpa honom nu, han känner ju säkert min mamma och så kommer vi träffas på Birsta nästa gång vi handlar." Eller hur?

Det är det positiva med att bo i en småstad det. Alla hjälper alla och det är naturligtvis inte okej att blotta anus inför främlingar på fester hemma hos vänner, men så får man ju hjälp å andra sidan. Vad föredrar du?


1 getanus:

skriven

Fast där behöver ju du påminnas om att stockholmare inte är stockholmare, utan ditflyttat folk till cirka 80%

2 Märta-Li:

skriven

Inflyttade från Haninge, eller?

Kommentera här: