Ett filosofiskt godmorgon nyårsafton 2011

Allt / Permalink / 8


Vi har en seg, mycket seg morgon här på 47 D. Missade krysset imorse och allt. Inte likt oss. Det kan bero på att jag sitter uppe och spelar Alfapet på betapet.se till klockan tre på nätterna nu för tiden... jag säger inte att det har något med det att göra, men det kan ha det. Jag säger inte att det hade varit bättre ifall jag hade haft en sån där smart telefon, istället för en dum telefon, för då hade jag förmodligen legat med den inpå småtimmarna och lagt bricka efter bricka. Men nu har jag och min syster Ziri inga smarta telefoner, vi har smarta datorer istället och jag hoppas att vi ska spela hela natten. Förbi tolvslaget, bricka efter bricka till natten blir till gryning som sedan blir till nyårsdag.





Jag skulle vilja ha ett gammalt Alfapet. Det är något speciellt med att spela Alfapet på ett gammalt bräde. Jag menar, se bara på denna:



Om ni bortser från dyslexin, med vilken denna bricka verkar ha lagts (jag kan inte klandra er, jag har själv svårt att slita blicken från DRAIKRUNS och GOFTRAVEJAS) - är det charmigt eller är det charmigt? Man vill bara äta det. Jag letar på Tradera och Blocket med ljus och lykta efter ett likadant. Som den gången jag sa upp min lägenhet på Östbergahöjden i Stockholm över jullovet, eftersom jag inte visste hur svårt det var att få bostad i vår huvudstad och eftersom jag tyckte hyran var för dyr (4000 kr, ingenting jämfört med vad andra betalar för sina bostäder i Stockholm, vilket jag vet idag), och sedan inte hade någonstans att bo när vårterminen skulle dra igång, förrän typ sista dagen innan kursen började igen. Satt och gick igenom varenda annons på blocket, mailade, smsade och ringde. Var slutligen så desperat så när jag väl fick tag i en tackade jag ja till den över telefon hemifrån Sundsvall och fick mamma att betala januarihyran utan att ens ha sett den, fått nycklarna eller så mycket som att veta att den faktiskt fanns eller att hon jag skulle hyra av var den hon utgav sig för. En sjuhelvetes chansning som visade sig vara helt rätt. Det var en väldigt märklig känsla att sitta och bila ner och leta rätt på sitt hem, som man aldrig sett, men i princip äger. Äger i andra hand då. Men det var en fin lägenhet! Attans att jag skulle träffa den där killen som jag senare flyttade ihop med och därför sa upp den. Men så leder ju allt till någonting gott. Hade jag inte gjort det hade jag inte heller senare kommit att flytta till Bagarmossen där jag lärde känna Hans och där både Justus och Tusseloobäbisen blev till. Lilli hade inte fått sin Puzzel, Ylva-Li hade inte fått sin Signe, Erik hade inte fått sin lilla pälsboll och Angelica och Roland hade inte fått Rosie. Det är lustigt det där hur en liten sak kan förändra i princip hela ens värld. Tänk om jag inte hade följt med Fanny ut på Göta Källare den där kvällen. Hade jag bara sagt nej, som jag brukar, hade jag missat tusentals stunder senare som gjorde mitt liv värt att leva och fortfarande gör det än idag. Helvete så filosofiskt.

Men nu bor jag i Sundsvall, där jag vantrivs rätt bra och häromkvällen var mamma här och åt middag, drack vin och spelade Alfapet på ett modernt bräde, tillhörande min finfina granne Ingrid. Jag tror jag slog både mitt och min mammas personliga rekord när jag lade ordet...



... gräsänder (fast ett snäpp till höger då) och kammade hem 240 poäng.
Och har jag räknat fel så vill jag INTE veta det, eftersom jag kommer leva på detta och berätta det för alla jag känner ända till den dag jag dör.

Nu ska jag kissa, äta lunch, se ett avsnitt av Allrams Höjdarpaket som jag beställde på cdon.com häromdagen och sedan spela ett bräde alfapet på internet, bädda rent och åka till Silje. Om jag hinner får ni detaljerad beskrivning i både bilder och ord av mitt senaste kok i lergrytan. Citruskyckling med grönsaker och indiskt ris.
Nu sprängs blåsan.

Puss


Till top