Märta-Li Selin

Jag skulle vilja gå fram till henne och säga, jag har varit som du. Och berätta att hon kommer ta sig förbi det, det stora, svarta hålet som hindrar henne från att göra det människor måste göra, jag har varit precis som du. Men jag vet att hade jag kommit fram till mig själv för fem år sedan, och sagt, jag var precis som du och en dag kommer du bli som jag är nu, hade jag sagt det till mig själv då, hade det bara gjort mig ännu mer svältande, för den feta kvinna, som idag är jag, som står framför mig och säger att jag ska bli som hon...aldrig. Jag vet att den feta kvinna, som idag är jag, gör beslutsamheten ännu större och starkare, hon ska dö smal hellre än att leva fet. Så jag äter min macka, dricker mitt kaffe med mjölk och låter henne dö utan att veta att det betyder ingenting, absolut ingenting.